Lilla Roos man om sig själv
Så här skriver Lilla Ross Man om sig själv:
Jag är en vältränad herre i mina bästa år. Till nyår skall jag fylla 14 år och påbörjar då mitt andra år som tonåring! Har liksom lämnat barndomen bakom mig och går in i en ny fas i livet...
Kärt barn har många namn! De som tycker om mig brukar kalla mig Rosse eller Rossman...eller bara Ross.
Jag har aldrig varit sjuk eller skadad. När jag legat i hårdträning har jag alltid blivit regelbundet undersökt av veterinär och hästkiropraktor. Och mina hovslagare har alltid varit utbildade. Alla har älskat mig och gjort allt för att jag skall vara frisk och få träna och tävla.
För träna är det bästa jag vet! Det spelar ingen roll om det är med vagn eller sadel. Men det är så svårt att hitta barn som är duktiga och tillräckligt lätta att rida mig...och när de är som bäst ...ja då blir de för stora och tunga och måste sluta. Tråkigt!
Jag är jättesnäll att rida...MEN PIGG! Att gå sakta med ett barn på ryggen går bra om någon leder mig, men jag föredrar barn som är lite äldre. Allra roligast är att bli riden genom skogen och över åkrar. I vintras tolkade de efter mig och DET var kul!
Så sele och vagn är nog det bästa i längden. Alla... och jag själv... vet att jag är duktig på att springa fort. Men de som känner mig väl vet att jag alltid lyssnar på min Människa och även går att köra sakta och med stor precision.
Jag är alltid ärlig och gör mitt bästa. De som haft hand om mig säger att jag är en unik shettis eftersom jag har både energi och arbetsglädje, samtidigt som jag har en enorm förmåga att lyssna och koppla av även i stressiga miljöer. Min matte har sett mig vinna travlopp på rekord och en stund senare lunka på travskolans aktivitet med en osäker 8:åring som kusk.
För många år sen gick jag och Lina en körkurs för kusksällskapet. Tävlingskurs hette det nog...tror jag. Hon åkte för det mesta själv och tränade sen på mig hemma. Men sista gången fick jag följa med! Vi fick prova på ett terränghinder och dressyr och precisionskörning på bana. Jag var jätteduktig och alla tyckte att jag var så stilig när jag ökade mitt fina travsteg. Ja, jag älskar när alla tittar på mig och vet hur jag jag skall göra för att blickarna skall gå åt mitt håll!
Ja, vad kan jag mer berätta? Att jag är snäll att klippa och sko och älskar att bli pysslad med. Att jag är van att bli väl behandlad och omskött och önskar att det förblir så. Att jag inte ha några "shettisfasoner" eller är tjurig och envis. Att ...äsch, jag kommer inte på mer!
MED STOR KAPACITET!
